Må - lör: 7:00 till 21:00
(+001) 341-476-281

Mat i Oceanien del 2

När vi nu gått igenom matkulturen i de största länderna i Oceanien är det dags för de mindre öarna. Matkulturen här kan skilja sig rätt mycket från ö till ö. I vissa önationer äts det mycket hälsosam mat medans man i vissa konsumerar stora mängder snabbmat, vitt mjöl och socker.

Mat i Fiji, Kiribati och Nauru

I Fiji är köket en blandning av influenser från Söderhavet och Indien. Innan kolonisationen av Fiji bestod maten av rotfrukter, grönsaker och kött från vildsvin och fågel. En matlagningsmetod från den tiden som fortfarande används är jordugnen där en eld i marken blir till en ugn med hjälp av stenar. När maten är klar sitter man på en matta på golvet och äter med händerna. Viktiga varor i det fijianska köket är sockerrör, maniok, fisk, fläsk, biff, krabba, kyckling och ris. Man smaksätter maten med salt, citronsaft eller chilifrukter. Då man har många influenser från Indien äts mycket currykyckling bland annat, men den indiska maten här skiljer sig lite från den i Indien. I Kiribati består matingredienser till stor del av frukt och grönsaker som växer lokalt, som kokosnötter, taro och sötpotatis. Lokala specialiteter är bland annat kokt frukt på spett med kokosnötskräm och råa räkor med matolja, vinäger och vitlök. I Kiribati tycker man om såser av olika slag och sås används till nästan alla maträtter, detsamma gäller ris. Det nauriska köket är helt olika de andra öarna. Här äts mycket snabbmat som hamburgare, pommes frites och kycklingnuggets. Detta har lett till att varannan invånare har diabetes och landet är det mest överviktiga i hela världen. Vissa grönsaker och frukter växer på ön men nästan allt kött och grönsaker importeras huvudsakligen från Australien. Den traditionella maten är dock hälsosam och består av fisk och skaldjur, men även rökt skinka. De traditionella maträtterna tillagas under fester och festivaler. Efterrätter som kokosnötsmousse, bananpålägg, milkshake av kokosnöt och glass gjord av kokosnöt- och fruktmjölk är uppskattade. Under julen görs en jultårta av kokosnötter, bananer, kanel och muskot.

Mat i Samoa och Tonga

Maten i Samoa baseras på grönsaker och kött som gris och kyckling, men även fladdermus och tonfisk äts här. En typisk maträtt är kokt taro eller ris med kokosmjölk, färsk fisk, brödfrukt och något slags kött. Till dryck serveras kokosdrycker, te eller kaffe och man pratar inte under tiden man äter. I Samoa har man delvis övergivit den traditionella kosten och influerats allt mer av västerländska kök. Till följd av det har diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar ökat i landet, men det ska också sägas att samoanerna har ett väldigt stillasittande levende. I Tonga finns lokala specialiteter som lu pulu vilket är kött och lök som man marinerar i kokosmjölk och sedan bakar in i ett taroblad i en underjordisk ugn. Ibland görs en pola där upp till trettio maträtter ingår. Maträtterna kan bestå av spädgris, kräftor, kyckling, bläckfisk, fläskkött och grönsaker som ångkokas i den underjordiska ugnen. Invånarna på Tonga konsumerar idag stora mängder mjöl och socker och en stor del av Tongas invånare är överviktiga. Maten idag lagas inte så ofta i underjordiska ugnar utan i grytor över öppna eldar, i trädrivna spisar eller spisar drivna av gas och elektricitet i de större städerna. De boende på Tonga menar att det inte längre går att äta och laga mat på traditionellt vis då man har mer västerländska jobb eller går i skolan långt hemifrån.

Comments are closed.